Jag har glömt hur löven virvlade runt på vår innergård
där avståndet mellan himmel och helvete
var ett ögonblick långt

Jag har glömt hur vi lutade mot varandra
varje steg däremellan

Jag lämnar det där bakom
i en illa dold önskan
att göra något nytt

Det finns inget jag ångrar
men man glömmer så lätt
och ändrar detaljer
och vad spelar det egentligen för roll
när allt vi har är nu

Jag har glömt den där kyssen
i en snödriva i natten

Ägde den ens rum

Jag har glömt alla gånger
vi skrattade tills luften
inte längre nådde våra lungor

Låt allting sitta kvar
på en innergård där löven
utan blygsel virvlar runt

Jag har funnit nya
lövhögar att sparka