Kan ingen sätta stopp på det vansinniga hjulet som snurrar allt för fort.
I stort är många redan klämda och bara hänger med. Nu är det bara att vänta till hjulet slänger av dem, utbrända, döda, mer eller mindre lemlästade till kropp och själ. Själv är själv och bara lita till sig själv och varför bry sig om någon annan, det kan någon annan göra. Jag har annat att göra. Föra någon annas talan och bry sig om andra. Varandra finns inte mer. Ler gör vi bara med munnen. Funnen behaglig och tyst, säg inte ett knyst om att barn kommer vara avslängda, lemlästade åtminstone i sin själ, offentliga kvinnor som ju bara är i vägen för de som är yngre och kan berätta om sin obefintliga erfarenhet i evighet trots att deras papper är blanka precis som deras själ, gamla som inte längre kan skrika och inte ens tala är bara att gömma, helst glömma, ingen ska ha någon fri tid om man inte har fri tid alltid, för de som har fri tid året runt ska förbli där hur det än blir, sjuk får man inte vara, sådana kan man undvara.
Inte nog med det utan vi väntar dessutom på en kris så vi ska hålla oss i skinnet till den kommer och hjulet får snurra medan vi ser på.