det är tyst och stilla

här i rummet hos mig

det är december månad

där utanför mitt fönster

är gräsmattorna gröna

jag ser ut i mörkret

ser hur det lyser av

adventsstakar och stjärnor

i fönstren runt omkring

mörkret med sitt ljus

i natten förtrollar mig

det är mulet inga stjärnor

syns på himlavalvet

längre bort ser jag ljusen

som lyser högt däruppe

på brukets skorsten även

denna advent

jag känner mig fångad

av tiden som är här och

nu vill jag stanna kvar i känslan

som finns här hos mig i kväll

röster utanför på vägen

får mig att hoppa till mitt

i stillheten och tystnaden

rösterna är höga låter arga

det blir snart tyst igen

jag tänker tillbaka på

den gamla stugan vid

skogens slut

den stugan finns i mitt hjärta

ser den inom mig när jag

blundar den är märkt av

tidens tand

den platsen där stugan ännu

finns har varit min tillflykt sen

jag var tonåringen behövde

lugn och ro när allt var svårt

och mycket tungt

anits 1 december 2011