För en sekund kände jag mig dum
För en sekund föll allt på plats
Att det är okej att gråta
då hjärtat går emot allt annat

Det kändes bra när jag sa det
Inget jag hade rätt, du hade fel
Mer att jag fick ut det
och gick från förälskad till ingenting
på mindre än åtta timmar och fyra minuter

Ångest finns inte med på listan
Bara en tomhet som ekar i bröstet
ett halvkrossat hjärta som slår orytmiskt
och utspridda tankar som söker tröst

Trots allt känner jag en udda lycka
någon lirar gitarr i hjärtat på mig, hör ni?
jag känner hur ackorden kittlar alla organ inuti
och äntligen får jag använda det fina ordet eufori i en mening

Tårar hakar upp sig i strupen ibland
dansandes i novemberregnet
förtränger jag smärtan i drygt en timme till
livet säger åt mig att strunta i
säger åt mig att jag förtjänar min egna spegelbild

Tiden stannar då hjärtslagen ökar
det är då det tuffaste beslutet uppstår
om man ska eller inte inse
att hjärtat på andra sidan gatan
är ditt och att ni två bör kallas varandras
bli Vi i ösregnet, med detsamma

Tiden stannar nog en gång till
För oss alla
Tiden stannar nog en gång till