Vi såg i varandra oss själva, olika allt annat hittills.
Var och varenda stund vi fann, vi tog.
Rött.
Det var vi mot dem, endast oss och andra, annat.
Du var min och jag din, tiden vår och världen deras.
Rött.
Sen kom den dagen jag lever varje i varje tystnad.
Du valde att ta mitt straff på dig själv.
Rött.
När låg i min famn, när tiden rann ur oss.
Du kalla då mitt namn och såg på mig, såg i mig.
Rött.
Dina ögon, ditt leende, din hand mot min kind.
Vi klara det, sa du, det är inte slut.
Rött.
Genom tårarna såg jag dig, försökte hålla dig kvar hos mig.
Men du rann ur mitt grepp, genom mina fingrar.
Rött.
Du försvann då, lämnade mig kvar här, utan tid, utan oss.
Nu finns inget oss, bara jag, halv, bruten, utan liv.
Rött.
Du var den första, enda, bästa, min, vår och allt.
Ditt liv färgade mina händer, min kropp, mig i dess färg.

Rött.