Du minns alla platser
ej hur du kom dit

När kroppen var fri från orostankar

Isolering är ett straff från ovan
dom flesta vänder ryggen till

Inom dig bär du världens vackraste kärlekshistoria

Tågen rullar in
mot framtidens station
som ständigt färgas av det förflutna

Historien upprepar sig igen

Det fina som du ser i andra människor
är det som finns i dig

Som du rår om
när din oro blir till fåglar
som flyger upp mot den fria skyn

Tågen rullar in
mot framtidens station

Jag väntar nu