Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

purpurscarabe

 

 

kvällsblomman
sluter sin knopp runt mina ögon


släden bar mig

in i vita
klangnejder


morgonblomman
viskar

vakna


öppnar blad
runt mina ögon


vem talar
jag talar

du
talar


fladdermusvingar
fladdermusvingar och ormslå

fladdermusöron
andas i
solen

lystrar ur vinklade vrår

i bakom
andas närom

i närom
andas framom

det är stigar vilka är inlindade
i dimsjok

det är stigar vilka är kristallklara vyer
det är mötesplatser vilka är gralsklanger

skärande enhetssvärd i vinden ljuder
i fursteklippornas memorandum

ur torngluggar
flyga tornfalkars spanande vishet

hon

den unga kvinnan

ungkvinnan

vandrar i skogens silverslå
solljusmantlar rör lätt vid hennes rörelse
visar henne vägen till krusmyntas hov
däri lindras de krampandes puls

de står på tröskeln
på vägen ut
stentrappan rinner ut

stentrappans steg
 leder
väg


i luften höres de

fladdermusvingar

de gångande
stelnar

varför stelnar er gång
varför räds ni mörkerseendes

ekoklanger

räds ni dem för det dessa är
komna till

eller räds ni dem för de
fasoregn vilka lagts över dem

bringar de rabies
vad är vattenskräck
vattuskräck

spegel
spegel

varför har ni skräck för det
 vilket uppfyller er

vatten
vattenmoln
vattenrosor


hör modern hjärta ljuda
i jorden
ur jorden

hennes röda hjärtsång

hennes
blod
kristallvatten
blåsilvrande
vitsilvrande
klarhet

vatten
vattenmoln
vattenrosor
stiger

 

skimra skimra
månpärla

i jordens inre
i jordens bröst

upplys barnets stämma
upplys
barnets ögon

ljud

ljud vackra klocka
silverne av smidda toner

övertoner

varför rädas fladdermusvingar
bringar de rabies
vad är
 vattenskräck

varför skriar de i torkans damm

varför

och säg mig detta ords klang
varför

var
för

de minner er törstens snörda strupar
hur ni en gång flydde ur fiskarens garn

med blottade händer
lade han er i sanden
läste edra vägar
ritade pilar i sanden
med regnbågsfågelns fjädrar

slöts samman
och fågel flyger i vid båge

du är
skatten

i sanden lade han er

läste edra vägar
ritade pilar

kompassrosen andas

era ögon var slutna av havens salt
han tvagade dem med kärlekens tårar

drack edra suckar
edra kvidanden
edra blodssånger

ni väcktes i morgonblommans nektardoft

i sanden såg ni
mandalas skönhet

i en stund
vilken varade i en sekund

tonen steg

allt

högre

väcktes i morgonblommans nektardoft

i sanden syntes
mandalas skönhet

i en stund
vilken varade i en sekund

mer i
evig
rörelse

gavs ni pilblads saft

han blåste lätt
bilderna slöts in i edra rötter

utan att veta besteg ni pilarnas riktning

frågades vid varje vägkors
vem vandrar

vem drar av vana lasset efter sig

jag vandrar
du vandrar

så svara kvinnan
och lasset är tungt
mycket tungt
fårar jorden

vid det sista av vägkorsen

log vindmoder i apelns grenar

så släpp repen fria

se med dina ögon

kvinnan släppte repen fria

ormar rullade sig samman
till sandrosors doftblad

lasset från fordom
gavs bärarmar röda

rödbröstade lyfte de skornas slitna sulor

sju grisar
vandrar i cirkelhägn

dansa barfota med vinden
så sätt dig ned låt mig borsta ditt hår
låt mig kamma ditt hår
låt mig fläta in pärlorna
vilka haven svepte in

hon borstade
hon kammade
hon flätade
i tusende
månrörelser

så sprack himlen upp

varför räds ni dem
fladdermusvingar

för att de ser lassen ni kånkar på
är det ni vilka kånkar
eller lassen på er

varför räds ni dem
fladdermusvingar

för att de ser lassen

ni av vana drar
för att de vakar i edra hus
i det mörker faller över er

glömskemörker

varför slår du mig
frågar gräset i hagens slutna grindar
varför slår du mig med din hårdhand
smek mig med din vackra mjuka

jag hör din stämma
se jag sänker min gadd

ser

kristallslotten
växa upp
ur hennes händer

vem vandrar
vem talar

jag talar
du talar

och stormryttaren lade ned sitt svärd
i stjärnaskens kronstavar

tystvingar

omslut dess vilja
i törnfågelns bröst

intill pendelstundens stillnade
i nattsvalans vitdun

hon bär en ring
i mitten
rubinrosen
omgiven av blåklintssafirer
med gröna smaragders blad
i halsgropen andas
lapis lazuli
i malakiters närhet
ögonen
glimmar bärnsten i havens stammar

tigern ser henne stiga ur
snäckskalsvagnen

bildblomman öppnar
knoppen

haven andas in himlar
molnskogar lummiga
rör vid
skalbjällror

purpurscarabe
rör vid

tornugglas
vingar

lyser upp

bakom
i framom
närom

kvällsblomman
sluter sin knopp runt mina ögon

släden bar mig

in i vita
klangnejder

morgonblomman
viskar

vakna

öppnar blad
runt mina ögon

vem talar
jag talar

du
talar


ur ormslå
andas
kopparskivas

skimrande
ljusfingrar




Övriga genrer av Lena Själsöga Keijser
Läst 224 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2011-12-16 23:11



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lena Själsöga Keijser
Lena Själsöga Keijser