Jag känner mig frusen
Så frusen att jag snart inte känner mitt Hjärta slå
Blev jag lämnad av dig i kall Thundra och Is för att dö?

Ska jag nu försöka resa mig upp och ta min igenom all snö?
Ju mer jag försöker ju mer känner jag mig Blå
Men ändå har jag viljan att resa mig mot mitt mål
Att ta mig tillbaka till henne , hon den perfekta

Jag närmar mig nu, snart är jag framme
Framme vid huset där hon finns
Undra om hon ens mig minns ?

Jag önskar det , Det måste hon bara
Hon öppnar dörren och ler
Det är verkligen nu det sker
Nu känner jag mig icke längre frusen
Utan varm och fylld utan Kärlek