eget foto på stigen jag så många gånger gått

" />
Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

eget foto på stigen jag så många gånger gått




DINA STEG

 

 

nära mycket nära kan jag ana

dina steg i trapphusets ekande

stora rum

 

ser ut genom tittögat det är mörkt

därute ingen syns ingen hörs men

jag tyckte jag hörde dina steg så

tydligt

 

så när jag står där tittar ut genom

tittögat, när lyset tänds ser inte vem

det är som kommer

 

personen vänder sig om ser sig

omkring precis som hon söker

något för det är en kvinna

 

en kvinna jag inte känner aldrig

sett tidigare hon ser på tavlan där

våra namn som bor här i huset står

 

sen vänder hon sig om öppnar

dörren stiger ut genom porten

går sin väg

 

det var inte dina steg jag hörde

det var en dröm en chimär för

du finns inte kvar bland oss

 levande längre 

 

 

 

anits 28 december 2011




Fri vers (Prosapoesi) av anits VIP
Läst 188 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2011-12-28 21:00



Bookmark and Share


  Sofhia Wirström
fin, tänkvärd dikt om livet om de nära och kära som alltid finns med oss.
2012-01-02

  Anya VIP
Jaa visst är det konstigt att man kan känna igen steg och tycka sig höra någon man känt tidigare komma gående.
2011-12-30

  Michaela Dutius
...men stegen -av de som inte längre är med oss...bor kvar inom oss.
2011-12-29
  > Nästa text
< Föregående

anits
anits VIP