eget foto på stigen jag så många gånger gått DINA STEG
nära mycket nära kan jag ana dina steg i trapphusets ekande stora rum ser ut genom tittögat det är mörkt därute ingen syns ingen hörs men jag tyckte jag hörde dina steg så tydligt så när jag står där tittar ut genom tittögat, när lyset tänds ser inte vem det är som kommer personen vänder sig om ser sig omkring precis som hon söker något för det är en kvinna en kvinna jag inte känner aldrig sett tidigare hon ser på tavlan där våra namn som bor här i huset står sen vänder hon sig om öppnar dörren stiger ut genom porten går sin väg det var inte dina steg jag hörde det var en dröm en chimär för du finns inte kvar bland oss levande längre anits 28 december 2011
Fri vers
(Prosapoesi)
av
anits
Läst 188 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2011-12-28 21:00
|
Nästa text
Föregående anits |