Du är en natt som försvinner
och kommer åter med
brinnande salt i munnen

du bevarar och utplånar
det bortryckta och utspridda

Du har ätit fjärilen


och lämnat avtryck

på golvet



(I sömnens pendel stämde
jag din klang mot huden, den gnistrande)


silver i elden fingertoppar mot tinningen

Husen som lossar Natten mellan himlen

och drömmarna

som stiger