Jag vecklar ut mitt ödlehuvud
av tunt silkespapper och skriker blödande
i den sönderrivande vinden

bara för att få se ditt ansikte födas
i vrålande motljus, strömmen
plankton, svarta vatten
och kanaler som rämnar
och brister

jag försvinner i ditt motstånd

mina händer kupar sig och
fylls av saknad

av grumlig flimrande vatten

Ditt avsked och din ankomst
möts i elden.