Och i juicens transparanta flykt

jagade ögat sin frälsning


luften och duvorna genom
fönstren vattnet

och händerna

som talar

vanmakten är maktens broder
och de älskar i vinterns eldar


det bor ett rop av aska

på botten av varje människa

och elden strålar blinkar
och försvinner i

de ögon som skimrar


fägslade är de fria

själarna och ensamma

är deras kroppar

lungor av glas

och tungor

av

eld