endast stenarna

kan rena klingornas

sargade egg

och haven sköljer stenarna

solen

släpper sitt nät fritt

lyfter  dagsmejas

stigar

droppar stannar

i luften

träd sträcker ut

fram

händer

skålar av renaste

kristall

han rör vid kanten av

klangdimma stiger

vem är du älskade slöjbärare

vitblå

är din glans

är din rörelse

omfamnar mina ögon

jag skymtar rosen i din hand

han sträcker ut sin längtans hand

möter

dimma

i ishavet

där det ligger ett hjärta

väntar jag dig

lyss till dropparna

smälter berget jag sitter

i

den sista droppen älskade

är din

glädjetår