Detta ljudlösa dån
bakom rälsens dunkande

stråk av fiol
och försvinnande
dragspel över
grus och aska
som färdas

(vad i vårt kaos är
sanning?)

staden brann
och du vände dig
bort

och anade

det stora namnlösa något
i varje människa
som väntar på

en form

ett
skrik