Ner under jord
(efter den ryske poeten Okudzjavas "Trådbuss genom Moskva")

När sovstadens tystnad har växt sig för stor
och desperationen är nära
Då rusar jag trappan igång ner under jord
Till färden
Mot centrum

Du darrande nattåg du flyr som fråm mord
Men sjung skenornas längtande sång
Och låt de hemlösas hopp gå ombord
Från perrongens
grå väntrum

Tunneltåg blå slå dörrarna upp och släpp in
Jag vet att i nätternas oro
de resande som är besättningen din
Ska se oss
I spegeln

Två mänskor som andats tillsammans
Jag minns hur ögon har sökt och försvunnit
Tänk ändå så mycket kärlek det finns
I tysthet
I tysthet

Det stävar ett nattåg från mörker till ljus
Som älvar tycks tunnlarna flyta
Jag känner den hackande tinningens kval
Försvinna
Försvinna