Mot ditt skötes brinnande låga

jag sänder en skälvande pil

när vinden susat en fråga av

åtråns fuktiga il

Du darrar i stötens förening

o stönar av längtan o lust

när Kärlekens ord fått en mening

av glöden i kyssar mot bröst

Vi rider mot tindrande stjärnor

på njutningens löddrande häst

mottagna av änglar och tärnor

som jublar i välkomstfest

I extasens innerliga smälta

där ett plus ett blir ett

vi dricker av kropparnas sälta

med en törst som aldrig blir mätt

Kroppar och själar i förening

i flammor av eld och ljus

har gett Livet för oss en Mening

när vi druckit av Kärlekens rus

Sedan somnar vi sakta och stilla

med pilen i ditt kor

aldrig den gör dig illa

Du som är Livets Mor