Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vid en skogstjärn

Jag går omkring i skogen

där jag som barn har lekt.

I skogen där jag var en skogsman

som satte ut fällor,

där jag som indian har smugit

mig fram.

 

Nu när jag som gammal

har återvänt till skogen

där jag var skogsman

och indian.

Får gå här med mina minnen

och de drömmarna

som jag en gång drömde.

 

Men nu är allt borta

nu har träd och buskage

där jag kunde gömma mig

för fantiserad fiende.

Nu har allt detta

som fyllde min barndom

ersatt av höga hus

och parkeringsplatser.

 

Men mitt däri

ser jag en grön plats

där några barn leker.

Precis där jag en gång

metade i en skogstjärn.

För ett ögonblick

var jag tillbaka

i min barnsdoms skog.

 

Några föräldrar ser där jag

står och drömmer mig tillbaka

De ser på mig och viskar

om vad vet jag inte,

men jag går bort därifrån.

Vad är det som hänt

får jag inte stå och drömma

mig tillbaka.




Fri vers av M M Mannheim VIP
Läst 134 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-02-24 22:23



Bookmark and Share


  anits VIP
En mycket fin berättelse om minnen från förr
som får ett slut när någon ser dig, en text
som jag kan känna igen mig i
2012-02-26
  > Nästa text
< Föregående

M M Mannheim
M M Mannheim VIP