Kvadrater av guld som möter mig
andetag som inte bottnar
och snart ingen jacka

Skuld och hinder som nöter i mig
blir taktslag som inte fastnar
och snart asfalt

Ljuset och glittret bara sköt in i mig
handskar som inte passar
och snart inga rysningar

Jag kände känselspröt mot mig
från värmen genom glaset
och snart ömsas vinterskalet

Dödsstöten ringer i mig
men jag kan inte skjuta vintern
för den skulle ducka