Och ovanför frusna marker
yr stormen så otroligt kall
den viner förbi vårt fönster
när knastret i vedspisen slår

I stadens välställda parker
ges läplats invid skyddad vall
åt gömd under lådans mönster
som i ficklampans sken består

När morgonens timma nalkas
då mojnar all vindens kraft
och lugnet sprides till nästan
där vårt omland strålas av sol

Under bruna arken svalkas
drickande av stärkande saft
här slutar nu kall fiestan
för att värmas av dagens sol

© tk.