Det hade fallit tusen stjärnor den där natten
då tusen vita hästar över vintergatans bro
for bort mot
evigheten.

De hade kommit farande från bältet i Orion
fast beslutna att skena över hela himlavalvet
likt en kaskad av efterlängtat ljus bland
mörk
materia.

O jag hörde världens änglar sjöng i kör från Öst...
O jag hörde sju Herdas röster tala...
O från 7 evigheter bort kom ett ljus
i färd mot livets
innersta
kärna.

Så tände du mitt inre Universum!
O vår dag lystes upp
O rymden anslöt sig till
kärlekens
vägglösa...
rum.