Midvinter, synlig på distans
ensamheten fylls med minnet av ditt skimmer.

Kylan nalkas, och det löv som faller
vaggas ner till den frusna marken.

Ett vitt täcke inväntas att svepa över oss
de som levande i ditt ljus, dör sakta.

natthimlen bär med sig miljarder åskådare
som belyser ljusåren ifrån oss


Ödets lag när sommaren tynar bort, frukterna förmultnar. Sångerna, som fåglarna kvittrar gick miste om sin stämma.

Lyssna till tystnaden som uppstår
Skåda melankolin i den nakna skogen
känn saknaden av livlig natur

Den långvariga natten anländer,
nu försvinner vi in i mörkret.

som efterlämnats i din frånvaro…