En ensam hästhovsört på slänten
bredvid den asfalterade gången
har precis slagit ut
och blommar ståndaktigt
mitt ibland torrt brunt fjolårsgräs
och vissna löv som legat där
sedan de släppte taget
i hästkastanjen under en storm i höstas.

Snart blommar även resten av vårgänget
i dikesrenar och på sluttningar
i ljummet söderläge.

Vintergäcken – alltid i framkanten –
har redan varit igång
ett par veckor,
liksom snödropparna.

Lärkorna drillar över
de nyligen snöfria fälten.
Den första vipan
har hörts över fälten,
en svartvitskimrande skugga
över den spirande rapsen.

Himlen är ömsom klarblå och molnfri,
ömsom täckt med grå regnmoln.

Så skymmer det denna marssöndag.
Hästhovsörten sluter sin blomkalk.