Stängs ljuset in
Finner ingen utväg
Förtärs så sakteliga
Lever på hoppet
avundsjukan
Suger musten ur människan
Slickar i sig glädjeämnen till frukost
Spär på det dåliga samvetet
Förnöjsamt slickar hatet sig om munnen

Grälsjuka människor krigar med varandra
Glömmer kärleken som spirar i varje väsen
Bortglömda känslor gnager på benknotorna
Ensamheten tar över
överger varandra – sig själva
tomheten blickar ensam ut över världen

Inuti mörkret står med segern i handen
Vinkar hatiskt mot resten av världen
Förökar sig som pesten inför den resterande färden