Alla de gånger då man går som balansgång på en skör tråd,
ytterst medveten om att man velar mellan bra och dåligt.
Det gäller bara att inte tippa över.

Och om man ändå faller,
att man då landar mjukt, på rätt sida.

Men detta verkar stå mellan illa nog och ännu värre.
En balansgång utan balans.

Jag gör mig beredd.
Redo för vad som kan tänkas lura runt hörnet.


Väntar, i en alldeles för vrickad värld.