Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

ett mörkt hål, du brände mig på bål

En ängel jag en gång var,
då jag ett hjärta bar.
Du förtrollade mig med en enda blick,
mitt hjärta du genast fick.
Jag blev världens lyckligaste flicka,
från dig ville jag aldrig sticka.
Du fick mitt hjärta är växa,
men jag insåg aldrig att du var en häxa.
All glädje inom mig försvann,
allt i min kropp stod i brann.
Allting i mitt liv tappade syfte,
inget mig upp lyfte.
Jag slutade lyssna på andra,
De var bara jag! lilla Sandra .
Allt var så förfärligt,
jag glömde bort allt som var härligt.
De var som ett mörkt hål,
du brände mig på bål.
Efter många tårar,
vet jag nu vad som verkligen sårar.
Jag blir aldrig som jag var förr,
de är svårt att öppna en gammal dörr.




Fri vers av Sandra15
Läst 175 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2012-04-21 15:18



Bookmark and Share


  S.A.I. Steve Lando VIP
stark, gripande, tragiskt

väl framförd kring hur människors beteende kan påverka andra och leda till skada och sårning

må du aldrig utstå detta igen
bara goda känslor bör nå dig
2013-01-31
  > Nästa text
< Föregående

Sandra15