i förskingringens ljus
är jag min egen upptäckresande
en kartläggare av ett okänt landskap
där fjordens mun viskar om det gamla blodet

min historias trådar flätade
berättar sorg men också överlevnad
där i överlämnadet
från kvinna till kvinna

något gick tapt mellan järnskorna
bara skärvor finns kvar av ord
och hemligt viskade böner
men jag lägger dem ömt omkring mig
äntligen redo att börja pussla
och lägga det i mitt hjärta