Jag ser en äldre man gå längs hyllorna för att hitta rågi.
Han tar det lugnt och är noga
med att inte lägga förpackningarna på varandra
i varukorgen så att något går sönder.
Han ser nöjd ut när han finner det han söker.
Jag som är yngre och mitt i livet med jobb och tonåringar
jagar snabbt mellan hyllorna och slänger ner det jag ska ha i korgen,
och jagar sedan vidare.
En känsla slår mej. Saknaden av att finnas i stunden
och uppskatta den. Att göra mej medveten om
vad jag har för händerna just nu.
Är det middagsmaten eller en räkning som ska betalas,
som jag har i handen.
Det är så viktigt att stanna upp och se var man befinner sig
och vart man är på väg.
Annars kan hela livet gå och för sent förstår man
att man har gått fel stig.