Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Och du knullar henne säkert hårt bakifrån

 

Ord ord ord ord ord ord det är bara ord ord bara ord som sårar ord som gör ont ord i olika sammanhang och jag bemästrar dem inte jag har inget övertag över mina ord dina ord mina tankar. Tankar som dem jag tänker dagligen.

 

The phone slips from a loose grip Words were missed then, some apology I didn’t want to tell you this No, it’s just some guy she\'s been hanging out with I don’t know, the past couple weeks I guess Well, thank you and hang up the phone Let the funeral start Hear the casket close Let’s pin split-black ribbon to your overcoat Well, laughter pours from under doors In this house, I don’t understand that sound no more It seems artificial, like a T.V. set

 

Det var precis så, fast live. Just exactly like our lives presented in a song, men hur ofta händer inte det? Jag kom in i baren och du var så vacker, så snygg så det stack i ögonen på mig så snygg att jag inte kunde minnas annat än tiden då vi var vi och du var alltid snyggast och jag var alltid stoltast och du var så snygg att jag ville bara vända för mitt hjärta klarade inte ditt ansikte då och där.

 

Men jag vände aldrig. Jag drogs till dig, tänkte att någonstans var du min fortfarande och jag kunde inte motstå, kunde inte sluta le du var där då där då du var där då. Och jag log. Jag vet inte varför jag frågade, det bara slank ur mig och mitt hjärta punkterades då du svarade ja. Och mina drömmar krossades sekunden då du svarat ja och jag ville bara gråta ville bara kasta drinken i ansiktet på dig trots att jag inte hade någon trots att jag inte drack något. Ville bara vända och säga fine, forever. Men det gick inte kunde inte och jag ville inte heller.

 

Så jag satt kvar försökte le men det var förgäves och jag kände att jag sjönk längre och längre ner, som om jag inte redan var på botten. Men det var sopor och kläder och vatten och hav och sedan jag. Och jag minns att jag grät, när du bad mig gå ut med dig. Jag minns att du drog upp allt som legat och grott så länge och allt gräs som blivit grönt och sedan brunt igen blev nu eld och du var inte ens arg och jag grät.

 

Och jag gråter fortfarande, kan du se det?

 

Dina ord krossade mer än mitt leende och du sitter där så ledsen utan tårar så självsäker utan känsla och jag sitter där så meningslös och sjuk så menlös och bortgjord och tårarna var inte för dig, de var inte för dig de var för oss och alla drömmar jag krossade alla minnen jag förträngde och du kan dela dem med vem du vill jag vill inte veta vill inte veta vill inte se.

 

Och jag skrev till någon annan idag att jag var kär i honom men jag vet fan vad det kom ifrån, du får mig att göra saker jag inte vill du får mig att hoppa från bron där det inte finns något vatten du får mig att göra saker jag inte kan.

 

Och jag har aldrig motstått frestelser som dem du lägger fram så ler du och säger att jag inte kan charma dig med mitt sex men jag vet att jag kan jag vet att jag krossar mer än jag hjälper och jag vet att du vill. Så säger du att jag fortfarande är sexig men vem fan vill vara sexig när du ändå knullar någon annan och jag vill se er knulla jag vill se när det går för dig, ditt ansikte förvridas i grimas när du stönar ut att du kommer och jag vill se henne kyssa din kuk och jag vill se hennes min när du kommer in och trycker dig hårdare. Jag vill lida jag vill se mig själv lida jag vill se er lida när jag sticker kniven genom era hjärtan.




Övriga genrer av SofiaN
Läst 2443 gånger och applåderad av 13 personer
Utvald text
Publicerad 2006-01-31 18:18



Bookmark and Share


  Jack E. Gladh VIP
I,m sorry! Har läst igen. Det finns en frisk ungdomlig rättframhet som gör intryck. Har lite svårt för titeln bara. För mig stör också det engelska inslaget, men det kanske passar i sammanhanget. Utformningen gör det lite svårläst. Skule behöva bearbetas för att berättelsen ska komma till sin rätt. Finns sekvenser som \"försvinner\". Blir lite förvirrat och rörigt. Men jag gillar den mer nu när jag \"lusläst\" texten.
2007-06-16

  SusanneStrömstedt
Exakt den känslan man får av att bli sviken av sin älskade;att man verkligen vill se!
Ofattbart att man vill plåga sig själv så jäkligt,precis som om allt är ens eget fel!Ändå vet man ju allra längst in att det aldrig är en´s fel att två träter....
2007-06-16

  Johan Pollnow
Jag tycker om din text eftersom den utstralar arlighet. Sen har i kommentarerna finns det ju en massa pretantiosa poeter som vill ta patent pa sin finpoesi dar orden betyder mer an kanslan, den fantastiska ordkonsten, och det hela ar ju lite lojligt. Keep up.
2007-06-16

  Tiger85
Så mästerligt och otroligt bra skrivet. Titeln var det som lockade mig, den korta textraden låste fast min blick och jag var tvungen att klicka mig fram till resterande del. Det var länge sedan jag läste något så bra och innehållsrikt, känslofyllt. För du får med många känslor i denna och din text för även fram ett undre budskap, som inte skrivs i ord men som ändå finns där. Uppbyggnaden är fängslande och man kan omöjligt sluta läsa när man väl har börjat. På vissa ställen saknar jag lite interpunktion men det är inget som förtar själva läsupplevelsen.

Sista stycket rundar av och samlar ihop, en något oväntad om än dock mycket bra avslutning. Denna text har jag sparat som bokmärke och den kommer garanterat att läsas igen vid ett framtida tillfälle. // Micke
2007-06-16

  Jack E. Gladh VIP
Ointressant. Tråkigt upplagt. Tjatigt med upprepningar. Engelsk inblandning som blir malplacerat.
2007-06-16

  Svartvit dröm
OOOH, jag totalt älskar den sista delen men resten var inte sämre! ja sparar denna som bokmärke!

ja ryser om o om igen när ja läser den! underbart formulerat, denna sorts språk o formuleringar passar till dessa känslor texten väcker... O T R O H E T e det första jag tänker på men även obesvarad kärlek, sorg o på något sätt hjälplöshet emot sig själv! jag älskar denna!

BRA GJORT! ^.^
2007-06-15

  Jer
Hittade denna eftersom den fick första sida placering, en välförkänd guldstjärna, men får erkänna att det var den ruskig titel som stjäl mitt intresse, dock dina ord som gjorde att jag klingade fast, strof efter strof av underbara uttryck, dina ord som ringda högt i min medvetenhet, efter err slag från en järnstekpanna i huvudet, då såg jag blixtar, vita ljus som bekräftade alla dina ord, deras styrka och vågrörelse, kände ilningar i skallbenet från smällen, stycke efter stycke smällde det, tills jag inte visste inte längre var smärtan kom ifrån, drömmar som slogs sönder, idealer som pulvriserades, kärleken som gick upp i rök, och som slutligen dog, efter en kniv i hjärtat.

Denna gjorde ont i hela mig.
2007-06-15

  Isabella
tårar. du skriver så klockrent. Det gör ont att läsa, det är så ärligt som det kan bli.
2007-03-21

  marianela
Shit, jag saknar ord!
2006-02-14

  Janjohan
Nasty rubrik, skönt gung i dikten. Gott!
2006-02-05

  Arowana
H e l t j ä v l a o t r o l i g t . . . Skär som en svetsstråle i en smörkartong, där längtan är den blå eldstrålen och hjärtat/själen/uthålligheten är smörkartongen. Jag är med dig i varje ord, för jag lever dess aktualitet NU, med mina tankar som ekar dina angående mitt ex och nån ny som lägrar henne. LÄGRAR och jag kräks... Ändå vill jag också se.
2006-02-01

  vega lando
jag vill skrapa bort min french manicure, dra mascara borsten genom ögat, dra en bläckpenna genom hårbotten.
det här sätter sig så nära mig att det känns klibbigt.
jag når toppen i botten av en sjuttis.

för att du ens skrev detta.
är du min hjälte!
2006-02-01

  Albert
oj! det här livet är inte enkelt... oj vad du kan skriva bra... oj
2006-01-31
  > Nästa text
< Föregående

SofiaN
SofiaN