Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Inekvivalent

meningslösheten rycker
i ormens svansspets

i den nyföddes slutna hand

en ofattbar självklarhet snuddar
vid den sovandes panna

och inuti sekundens urverk
dansar neutriner runt sin egen axel




Fri vers av Erik H.J Hultin
Läst 272 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2012-05-13 16:12



Bookmark and Share

    ej medlem längre
En dikt som på en gång känns statisk och stilla, men som samtidigt dynamiskt rör sig runt sin egen axel och framkallar ett meditativt lugn hos läsaren. Den nyfödde vaknar upp till en värld som kanske kan upplevas som meningslös, men på samma gång så snuddar den ofattbara självklarheten vid den sovandes panna med en tydlighet och en klarhet som bara kan upplevas i drömmen. Någonting finns där som vid uppvaknandet går förlorat, ett större sammanhang som endast kan förnimmas om natten när man med slutna ögonlock färdas allt djupare in i det som sedan enbart dröjer sig kvar som en känsla och som aldrig riktigt går med på att uttryckas med ord. Neutrinerna som dansar för också tanken till någonting kosmiskt och något så mycket större för vilket vi kanske ännu saknar meningsfulla och fullt ut adekvata begrepp. Den här dikten känns i alla fall i mångt och mycket som att den vilar. Allting tycks finnas i allt, och världen tycks på en gång klar, genomskinlig och sammanfogad.
2012-05-13
  > Nästa text
< Föregående

Erik H.J Hultin
Erik H.J Hultin