eget foto fann en hel äng med gullvivor det var så vackert På hemväg
jag var på väg hem gick samma väg som jag alltid gått plötsligt kände jag inte igen mig det var stora hus små hus affärer som jag aldrig sett blev törstig
gick in i en av dom affärer jag aldrig tidigare upptäckt så jag hade aldrig varit in där trappan in såg farlig ut jag tog mig in letade efter en flaska vatten
det fanns ingen bara sådant jag inte kände igen såg konstigt ut så jag tordes inte köpa någon när jag skulle gå ut fick jag inte gå ut den väg jag gick in där jag gick ut var trappan ännu sämre jag var livrädd att ramla igenom den ut kom jag men jag kände inte mig
jag gick gata upp och gata ner letade efter busshållplatsen frågade några jag mötte dom ruskade på sig vi talade tydligen inte samma språk jag blev orolig ledsen kände inte igen mig någonstans det gjorde ont i bröstet blev tvungen att sätta mig på en bänk vila en stund
när jag suttit där vilat benen lugnat ner mig fick jag syn på någon jag tyckte mig känna igen så jag ropade vinkade för att hon skulle se mig jag fick inget svar jag blev desperat reste mig och började efter personen jag tyckte mig känna igen
då började hon springa jag sprang efter och som jag sprang jag sprang tills jag inte orkade längre ramlade mitt i gatan bilar och bussar körde runt mig jag var rädd svetten började rinna det var då jag vaknade det var en dröm och en mycket otäck sådan
anits 7 juni 2012
Fri vers
(Prosapoesi)
av
anits
Läst 235 gånger och applåderad av 6 personer Publicerad 2012-06-08 00:12
|
Nästa text
Föregående anits |