Har du någon aning om hur många gånger jag har suttit just precis här?
Med svullna, röda läppar
och smaken av kyssar fortfarande så nära att jag kan smaka dem?

Jag har suttit här tillräckligt många gånger
för att veta alldeles för väl att ingen sitter bredvid mig

Med alla mina personligheter har vi med fyra gångers glädje
Unisont och samspelt med 150% var, gått in och gett allt
Men vi är fyra och ingen är alltid en
Vi har gett allt
Varje ord
Varje tår
Varje minut
Varje droppe
Varje löfte
Men ingen sitter här

Jag är den som älskar
den som gärna ger allt redan från början
Som ständigt misstolkas som alldeles för desperat
för galen, för krävande, för kvävande
All min kärlek som jag värdesätter så högt
som jag håller så hårt och delar så gärna
Gång på gång spridd för vinden,
spilld på marken,
smutskastad och borttappad

Är du annorlunda eller är du ingen?
Kan du se mig för min kärlek eller ser du mig som ännu ett krav?
Vill du ha hela mig och alla de andra som kommer med mig?
Vill du ha mina ord, mina tårar, mina minuter, mina löften och min kärlek?
Eller vill du bara ha en tillflyktsort,
någonstans att gömma dig när dagen är för nära och natten för långsam?

Ingen lovar mig alltid allt
Ingen kan nämligen göra det som ingen kan
Ingen kan dela på ingenting

Ingen kan stå bredvid mig och lova mig tillbaka
Ett väldekorerat luftslott där jag får både nyckelkort och dörrkod
och nästan, men bara nästan, lyckas jag teckna ett internetabbonemang
innan jag inser att jag fått ingenting utav ingen

Och jag kan inte skälla,
har ingen rätt att klaga
För ingen kan bara ge ingenting
Det var allt han någonsin lovade mig
För när man får allt av ingen
då får man ingenting

Jag sitter här
Jag kan fortfarande känna lukten av dig
Känna smaken av dina kyssar
Jag sitter här och jag erbjuder dig allt jag har
Det är inte mycket,
det kommer inte med livstidsgaranti
Men det är allt jag har och det erbjuds bara dig
och jag vet inte vad det är, men jag känner det och du ser det
det är verkligt

Jag är trött på de ständiga besvikelserna hos ingen
Men jag är även lika rädd för ingen
Ingen har varit min största kärlek,
min största sorg
och min värsta fiende
Ingen har varit allt
och ingen har alltid varit inget

Om du är ännu en man utav ingenting
Om jag är rädd för att jag omedvetet känner igen dig
Snälla, lämna mig
Gå, så som många gått före dig
Gå, anta inte utmaningen
Tro inte att du kan göra mig annorlunda
Mindre, färre
Ingen stjäl, ingen förstör, ingen vandaliserar
men ingen vinner
Så om du är ännu en man utav ingenting
här är dörrkoden ut
Men om du inte är det,
om du faktiskt är någon,
en någon av en egen uppsättning personligheter, ord, tårar och minuter
Om du är den där någon som jag så gärna vill att du ska vara
Fortsätt då bara,
sitt här bredvid mig,
och fortsätt kyssa mina läppar svullna,
fortsätt lämna smaken av dig i mig,
fortsätt vara någon, en man utav någonting.
För av vårat ingenting kan vi skapa någonting
och utav någonting kan vi bli till allt.