När kylan tränger sig på,
kommer tanken på hur kall din hand var.
Har man kännt på en isbit kan man tänka sig samma känsla när ett liv har slutat, när ett hjärta slutat slå.
När blodet inte längre går runt i kroppen.
Då blir allt kallt.
Jag önskar jag kunde ge dig en sista kram,
en sista mening om hur fantastisk du var.
Du fyllde alla vara hjärtan med trygghet och värme.
Nu finns du inte kvar.
Jag vill kunna flyga upp och träffa dig igen,
du och mina vänner som lämnat mig senaste året.
Jag börjar tvivla på rättvisa.
Börjar tvivla på kärlek.
När man en dag vet att man ensam blir kvar.