Jag såg en film
den var konstig
men otrolig

efteråt var världen en annan

substantiv var sköna verb
en gammal ärgad staty i parken
blev solen
fönstret som stod och slog i vinden
blev en dörr

sorgen jag känt tidigare på kvällen
log jag glatt åt
en stund

sen glömde jag snart filmens innehåll

tårar trillade åter på min kind