Jag begraver döden i min trädgård
och låter vägarna öppna sig i en blå Corvette
Fylld av lust, mer lust än du kunde klara
Jag tänder för jasminens sorgsna längtan
Vinden är en varm smekning
Ett löfte om liv och kyssar i regn under röda paraplyer
Så mycket dans och värme i mig
och jag vet ju jag överlever som jag alltid gjort
Nu skall jag bara lära mig att läsa
och finna vägen till barfotaskratt
och köksbordets outgrundliga busighet
För det är trots allt så
att smärtan i de gröna bara berättar
En del av historien