Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
.


när du sänker dina vapen (krypskytt)


det finns ett land där de säljer din flagga tusen
hav där de seglar dina skepp
någon och hundra fler rodnar av ditt
namn läspar tänker
kyssa händer fötter knän vadsomhelst men
missar

tänder som knastrar grus fyra par
fötter på ryggen det
känns inte
Alls
av spikskor som letar sig mellan revben
ut eller bara jävligt långt in

för jag
slickar såren på mina händer lägger
bandage gör mig
skottsäker och när du sänker
vapnen en sekund är jag
avklädd sen pang och
inte missar du

inte ens bussen speciellt
inte hjärtat
dina föräldrar är läkare du kan
konsten
trollar med magiska ingenting
alls utan bara
förlåt du är underbar förlåt

luras
sedan vänder jag mig om på stan för någon som
känns som dig men

missar

du hon som
har torra händer fast det
regnar ju hela tiden har du
värmt henne som vantar eller bara
luddiga öronmuffar
en kappa som är en skyddande mur mot

vintern
jag hatar vintern

det finns inga snöänglar inte
ens i himlen och istappar
tappas bara mot mig och sen
får jag

långa jack överallt

och i nacken en snöboll som
smälter
rinner
nedför ryggen in i
skotthålen

jag fattar inte hur du vänder på allting

det var september för
liv sedan jag är
fortfarande lika ensam och

på bussen sitter snöänglar
håller hand

och första bästa krypskytt




fäller mig




Fri vers av Maria Bjuhr
Läst 532 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-02-06 16:50



Bookmark and Share


  pang
väldigt starkt. bildrikt och desperat. känns rätt mkt åsa ericsdotter.
2008-05-12

  _Mian_
Skule vilja höra den här dikten uppläst. Orden riktigt haglar in i hjärtat. Kreativ och välskrivet med stark bakomvarande, närvarande känsla.
2006-03-03
  > Nästa text
< Föregående

Maria Bjuhr
Maria Bjuhr