Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
/


det låter kras när du går över min bröstkorg



V.
jag kommer ha minst tusen älskare och varje gång
kommer jag skrika ut ditt namn – det
ligger så rätt i min mun deras namn är
långa och komplicerade och deras ögon är inte
dina så jag Blundar


tills de ruskar om mig för de
tror jag somnat men jag väntar bara på att
vakna


och det av att du lägger dina läppar på min
axel men bakom mig ligger en Främling
och jag kan känna hans lår mot mina fast bakifrån de har
klibbat ihop

försöker slita mig ur
hans grepp lirkar
mig ur hans fingrar men sitter fast – nej inte som i dig

VI.

han vänder sig mot mig och undrar ifall han
ska köra hem mig och
sticker ner handen i mina trosor

den är kall och jag fryser säger

Nej jag kan gå

så jag går med alla brännmärken går och
får skavsår på båda fötterna
det är inte långt bara åt fel håll

VII. i min hals stinker
smaken av hans tunga och jag
vet att ingen kommer komma och
kyssa mig som du gjorde igen



jag borde Glömma dig men kan inte



utan går och saknar skrattrynkorna vid dina
ögon som
är bevis på din Ålder och hur
andra så många andra fler än jag tillfredsställt
dig och flera gånger om

kunde du inte ens låta all snö smälta innan du
lämnade mig med alla mina Ord?
nu kommer den aldrig försvinna
fattar du inte

allt är så jävla kallt utan dig

VIII. här och var i mig har du placerat ut små

sprängladdningar och det var bara en
tidsfråga innan alla Delar jag satt ihop
spridits ut igen


IX. det låter KRAS


när du går över min bröstkorg med tunga
steg som om du inte kan ta tillbaka

du kan ångra
Allt

du sagt om du bara vill


du får mig tillbaka om du vill det är så enkelt jag
vägrar ge upp dig nu
vägrar låta dig springa ur min värld på
raska fötter

det är inte mitt fel att jag blev kär i dig

det är ditt ansvar så ta hand om
mig kyss min
panna säg det
ordnar sig fast det inte gör det

du
har alldeles för lätt för att släppa min hand den är
liten och får inget grepp i din men det

ger dig ingen Ursäkt att gå fram och
tillbaka över min bröstkorg

du sätter ut små flaggor med ditt namn på och det
Sticker

X. de böjer sig över mig för att

sluka mig

jag känner efter men deras kroppar är inte
Din de är av
stål och
svider mot min uppfläkta hud


du måste lära dig
att läka såren innan du går

säger jag och du skickar Socker inte
salt på posten

XX. jag ska sluta drömma om dig och hur du
brukade ta i mig som
bomull säger jag och skäms redan innan


kan inte fortsätta se dig när jag sover för när jag
vaknar är det kallsvettig

de undrar ifall jag är kåt och jag
nickar för att ge dem det de tror de vill
ha men efteråt känner jag
Ingenting

bara den bitande saknaden ända in till
benet


blundar jag ser jag dina ögon så nuförtiden somnar jag vidöppet
törs inte

ens blinka –

varje gång hugger det till i bröstet och jag
kvider de tror jag får det jag vill
Ha


något helt annat vill jag ha


svetten rinner längs ryggen så de
tror de kan ge mig allt jag vill ha

trycker upp mig mot ett kallt element och
kväver mig

jag råkar blunda och helt plötsligt är du där

jag trodde du gick hem säger jag leende
tittar och ser rakt in i


två svarta hål som stirrar och sen
drunknar jag

i ett stort
gap av saliv

XXX. jag saknar dig så det gör ont




Fri vers av Maria Bjuhr
Läst 521 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-02-06 16:55



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Maria Bjuhr
Maria Bjuhr