det är inte musik
det är rakblad genom nerverna
det är lögner på tråd rätt vackra men ändå
men det gungar ju säger du s
ådan sweet för den inre teatern
men skottet genom hjärtat
kulan som jag samlade
resterna mot muren
de är mer som en dålig dag vid slutet av vägen
men du styrs ju av annat
en högre andlig mening
som en vanlig önskan om sug och destruktion
så nu ser jag dig kliva genom obeservatoriets lutning
det är inte skönt
det är skådespel för de hungriga
dem som törstar längtan med sugrör
i hopp om att bli naglade mellan bladen
suckarna kommer inifrån
jag samlar allting samman
skrattar syrligt över allt som står så klart
med plötslig skarphet
hjälp mig säger jag
barfotaleende
att skriva nytt
med snedhet du vet
så det skrapar