så trött har jag varit hela dagen

efter en natt där pipandet i mina

luftrör hållit mig vaken nästan

hela natten

en söndag där jag bara tagit det

lugnt och vilat, det är så olikt mig

att bara sitta utan att ha något

i händerna

det som hände häromdagen, hoppas

jag slippa vara med om igen, så skört

som livet är, kan jag aldrig veta, det

kan hända igen, men jag hoppas att

det dröjer

jag börjar själv förstå, att tröttheten

jag drabbats av på mina promenader

när orken och luften tagit slut

nu tror jag inte längre på läkaren, som

hela tiden sagt att jag ska fortsätta gå

hur trött och orkeslös jag än känt mig,

det har säkert hela tiden varit min astma

som hindrat mig för att orka gå längre

sträckor där jag behövt stanna och vila

en liten stund för att sedan fortsätta

gå vidare

så det här med att jag skulle ha dålig

kondition, det tror jag inte på längre

nu gäller det att jag står på mig så att

jag får rätt behandling, kommer till

rätt läkare, jag ska inte behöva åka

till akuten varje gång jag känner av

ett astma anfall

anits 5 augusti 2012