eget foto
Det var första gången
det var första gången jag känt mig så lugn trots att åskan mullrade blixtarna levde sitt eget liv
regnet piskade mot fönstren ända in på altandörren slog regnet, snabbt bildades en sjö i hörnet mellan vägen och gräsmattan en sjö som kommit och gått denna regniga sommar
jag hade dragit ur kontakterna till det jag är rädd om, som teve och dator telefonen drog jag också ur, mobilen fanns om jag skulle behöva komma i kontakt med någon
jag satte mig vid köksbordet tände lampan över bordet satte mig och läste, kände mig lugn och trygg där jag satt lyssnade till åskans dån runt omkring, regnets smattrande mot fönstren
glad och tacksam att jag inte hunnit ut innan ovädret satte igång, nu satt jag läste några rader i boken som låg framför, såg ut genom fönstret
såg hur bilarna körde sakta och försiktigt genom vattenpölarna som snabbt bildats på vägen
glad och tacksam att jag har tak över huvudet, tyvärr är det många som inte har det
anits 26 augusti 2012
Fri vers
(Prosapoesi)
av
anits
Läst 172 gånger och applåderad av 11 personer Publicerad 2012-08-26 18:46
|
Nästa text
Föregående anits |