jag ska försöka igen
min vän
efter tre år
enligt tiden
efter tre månader
genom lida
före dagar
av stämning
före årtal
av förändring
du var förbi igår
inte du som jag skrev om senast
en ny du
en ny den
en ny den enda
en ny den enda, rätta
jag vet inte om jag vill hålla dig, det kan förstöra mig
men mina armar vill. min näsa vill vara i din nacke
och tacket man får för att inte säga vad man tycker
rycker och sliter..fast inte alls.
men nu är jag här igen
min vän
tre månader sedan du och jag var vi
det känns dumt som fan att skriva så här nu
men kan denna poet vara den nya du?
tar någon minut innan jag väljer att passera,
att inte radera, jag kanske kan parera din tro
det är inte du..fast jo
jag kanske vill ha dig som min fruga
det kanske är dags att lära sig ljuga..
jag ska rabbla några ord innan jag låter dig gå
gråten du sår
stjäl dina ord
spy på gatan
klättra på gatubelysningen
värm dina händer med andedräkten
kyss sedan min hand
jag lyssnade på mitt huvud igår när jag var med dig
jag lyssnade på vad den trodde att du sa
undrar om det stämmer
'ta min hand, ta min hand
kyss min mun, kyss min mun
visa vad du kan, visa vad du kan
stanna en stund, stanna en stund'
något som säger emot att det stämmer
något som känns lite kodat
något som foten klämmer
du talade för oss båda
vad du än tänkte
så kände jag på din kropp i mina tankar
så perfekt midja
höll den med båda mina händer
det händer ibland att jag inser själv
vilket pervo man är när man ser något så mjukt
jag har problem och det jag visar är en bråkdel
känns så fel
mina armar har blåmärken
mitt ansikte har ärr
min hjärna har minnen
men absolut ingen spärr
det som är felet
tror jag
en del av spelet
tror jag
en del av livets lopp
några ska inte komma så långt
vissa förtjänar elektriska stolen
andra förtjänar att hängas
vissa förtjänar att brännas
andra förtjänar bara själva livet
jag bytte strängar på min gura igår
noll åtta tjugiosju tvåtusentolv
jag erhåller att dö
ett pedo undercover
har för mörka tankar
försöker få er att förstå
om ni bara visste vad jag önskar ibland
man får inte ens skriva allt man kan
vart ska man vända sig när man har helvetet var man än vänder sig?
jag jobbar i stadshuset och jag är konung av mitt land
bestämmer alla lagar, får göra som jag vill, _Får_ förstöra sta'n
jag äger alla hus, äger alla parker, äger hela folkets band
bara ett litet problem.. jag är djävulen, helvetets gud. Jag är Fan.