Ytterligare en natt utan min vite lille vän.
Och det fungerar. Märkligt.
Jag sover utan konstlade hjälpmedel.
Fast det är fasligt vilka drömmar
som hemsöker mig:
Jagad av tigrar....
mördad i Sahara...
utkastad mitt i en snöstorm, någonstans,
utan ytterkläder...
påkörd och lemlästad...
svälter ihjäl utanför Willys...
hittar inte mitt köpkortet och kontanterna är slut...
hittar inte hem...
hittar nästan hem...
hittar hem - men inte mitt hem...

fast vad gör det... livet blir ju mycket intressantare
på det här viset och aldrig har mina nätter fyllt
mina dagar med så många nya tankar...