Så skröpligt och så lyckligt att vara människa. Den röda bussen vid änden av vägen. Innehåller inga sorger bara sagor och sjutton sånger. Pajerna flyger över hösthimlen. Saknadsoron ligger skavande i hjärtat. Genom öppenfönstret hörs talet av de små piraterna. Musiken smyger in genom kablar och trollkonster. Och hon är en mekanisk individ. Uppskruvad och fri för tolkning. Ville vara annorstäders. Kramnära.