Tänk.

I botten av kalejdoskåpet. Ligger mönster samlade.
Hemligheter och sånger. Kärleksflät och hjärteblod.

Jag brer min själ i färg.

Uppklättrad trär jag pärlor av skratt
och lyckligheter på strå.
Lyssnar till beröringen av det givmilda.

Det gör mig ljusvarm.
Inuti.
Lägger bomull över saknadsnerverna.

-------

Förklara mig inte. Jag är ju bara. 
Komplicerat sammanstickad.
Ospelande.

Men en räddstyrd Bambi.

På livsisen. 

-------

Kärlek är vackert. Visste du det?
Jag vill lägga armar om. Och skratta nära.
Längtansmjuk med salighetsflämt.
Besvärlighetsgullig och varm.

--------