när det var svårt och tungt
du slutade se mig
om du någonsin hade gjort det
så började min vandring
du trodde att jag snart
skulle komma tillbaka
jag hade ingenting att komma tillbaka till
dela mitt liv med dig
och dom som kom gick
i det du och jag byggt upp



jag kände mig fri
kunde ta allt i min egen takt
tackade Gud för att jag var fri
han var min vän som stannat kvar
du förföljde mig
ibland var jag rädd
jag hade ju han som skyddade mig



ibland tror jag att du ångrade dig
det var då
du stod utanför mitt fönster
gapade och skrek
när jag öppnade bad dig hålla tyst
du väckte grannarna
det var då du sa
visst dig kommer det att gå bra för
du som tror på mirakler



men hur ska det gå för mig
det hade jag inget svar på
du hade själv satt dig i den sitsen




anits 1 november 2012