Varligt bär du mina skälvande ofullkomligheter
i dina öppna handflator
lyfter dem mot ljuset
vattnar dem med ditt upplysta hjärtas nakna nykterhet
låter dem snårigt växa mot himmelen
stilla
inte fäller du din skugga över

Du vet

En vårdag kommer de blomstra för dig
för evigt
i Shangri-la, min älskade