Du föddes i Orsa, bland de blåa bergen
med naturen som din säng
och skogens sus viskande visdomar.
Du gick genom åren med våren i ditt hjärta,
och om livet blev tungt
log du
och viskade: ”Lyssna nu… hör ni hur bäcken sjunger ändå?”

Vi bär dig med oss i blommorna på ängen,
i bäckens porlande sång.
Och som doften av kaprifol om sommaren
lever minnet av dig kvar.
Vi älskar dig.
Vacker resa mamma,
till det eviga ljuset.