Den knappt mer än 150 år gamla bokpoesin
ligger på det dyra privatsjukhusets
sterilvita sal
Isolerad och uttjänt ligger hon i ett
livsuppehållande nystan av stipendieslangar
och bidragsmorfin efter ett sista desperat
försök att maskera sig till levande poesi å
salonger typ Mosebacke Forum och Elverket

Den sjuka kippar efter luft sen hon i
ett förtvivlat försök att överleva genom
egenförsäljning förgäves sökt rädda sin
senaste bok undan högaktningsfull tystnad
oförstående fraser och makulaturpressar
(men förstås till sektens applåder)

Det finns ingen Kulturen Allsmäktig ovan
klassernas och individernas kamp!

MEN POESIN LEVER!
Folks hjärtan slår snabbare och kinderna
får färg när någon reciterar Fröding Dan
Andersson Ferlin Ekelöf Åkesson och de
andra från tiden innan poesin började kvävas
till döds genom Marknadens
råkommersialism och de små poesisekterna i
den etablerade litterära institutionen
Byrålådans hemligheter öppnas på
kvarterskrogens scen och glider in i datorn
och ut i etern
Den urgamla poesin lever på scener och sajter
och i egenutgivning!
Orden har återfunnit sin älskling musiken
och hiphoppas fram på allt fler dansgolv
Du och jag är unika poeter av kött och blod
och ord i varje levande lyriskt möte och
kommunikation!
I tunnelbanan och på bussen på gatan och
krogen i skolan och på biblioteket i reklamen
och på presentpaketet
På skrivarkurser och cirklar och läsargrupper
och andra Möten blommar tusen blommor!

Vi föreslår: Öppna den unkna självutnämnda
Karriäristsalongens dörr - Öppen scen!

Poesigerillan Stockholm