Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om gåvan och förbannelsen: Att tänka utanför lådan.


Lilla Lisa, världen är så stor.

Lilla Lisa , ibland är hon i knähöjd, ibland liten som en tå.
Lilla Lisa är ute på äventyr, har ett uppdrag, har ett kall.
Hon ska utforska.
Lilla Lisa klär sig bara i vita klänningar.
På vintern har hon vita kappor ovanpå.
Om strumpbyxorna är vita går det bra med mörka vinterkängor.
Dom är inte i kontakt med huden då.

Lilla Lisa har en skattkammare under sängen.
När hon en dag bli härskare ska hon ha en skattkammare,
i källargångarna under sin Borg.
Där ska hon förvara dina rikedomar.
Dem hon hittat som ingen ser för de tittar inte.
Eller de de inte tittar på för de kan inte se.

Lilla Lisa upptäcker:
Att hon även tycker om rött.
Men det får bara vara lite rött.
Två blanka röda hårspännen som håller upp håret i pannan.
Lilla Lisa ser mer nu.
Tänka vad mycket det finns att ta igen, saker som inte setts förr!
En ny dörr öppnar sig, en helt ny värld.
Här ska utforskas.

Någon tar lilla Lisas barndom.
Den får hon aldrig tillbaka igen.

Lilla Lisa är så liten så liten , ibland inte större än en tå.
Sin barndom kommer hon aldrig att återfå.
När det nu är för tidigt att bli vuxen, hur ska det sluta då?

Kan man fortsätta till g
å när flera steg på spelplanen försvunnit och man längre inte kan nå?




Fri vers av Timah
Läst 327 gånger
Publicerad 2012-11-30 21:52



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Timah
Timah