Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

jag kramade en gran

jag höll den
med all min osäkerhet
litenhet
och längtan
höll den och
tittade upp
förlorade mig
i dess enorma grenverk
den höll mig
lika fast
i all sin mäktiga storslagenhet
sina starka rötter
sin trygghet
alla år
på samma plats
orubblig och vis

alldeles tysta stod vi där
snötyngda
tillsammans

jag kramade en gran




Fri vers av Tillbringaren
Läst 374 gånger och applåderad av 25 personer
Publicerad 2012-12-19 17:50



Bookmark and Share


  Carola Zettergren VIP
ÄÄÄÄLSKAR! Tack, den sparar jag- så nära så!
2013-03-30

  Maj-Lis VIP
Den träffade mej mitt i prick...eftersom jag ser upp till träd...även om dom onte är höga
2013-03-05

  pixter
Svårt att beskriva känslan av att krama ett stort träd med du gör det fint..
2012-12-21

    ej medlem längre
Du bry dig inte om vad den fjanten skriver alltså Larz. Så jag tycker att din dikt var en fin en som jag även tycker om att krama träd och framförallt gran som är en sann och trogen granvän som finns i våra fina skogar och det skall jag säga dig att jag gav en gran en kram och den ven till som fan så säg till trädet att nu så skall vi växa för inget träd växer förutan att vi skall tycka att dom är fina och granna att vara med
2012-12-20

  Lars Hedlin VIP
JA vackert
2012-12-20

  Madelene Edlund VIP
Grandoftens trygghet sprider sig :-)
2012-12-19

  Larz Gustafsson VIP
Det är konstigt att krama komodovaraner.
2012-12-19

  LenaJohansson
fin o nära känsla, orginellt grepp
2012-12-19

    ej medlem längre
Gillar!
Jag har aldrig tyckt det är konstigt att krama träd.
2012-12-19

  Larz Gustafsson VIP
Gulligt detta med "all min litenhet".
2012-12-19
  > Nästa text
< Föregående

Tillbringaren
Tillbringaren