Jag gissar att det blev ett annat liv för dig också.
Att du någonstans någon gång fylller igen alla hål.
Du lever ett liv som om vi aldrig var varandras, och jag gissar att det är precis det som var meningen.
Att människor inte kan vara tillsammans med varandra, mer än en i taget.
Vad vet jag. Vad vet jag någonsin..
Mer än allting jag redan vet kommer jag veta tills det ersätter med något nytt. Just nu äralla miljøer likadana, något repetitivt
lite igenkännande.
men ändå så främmande
jag gissar att dina hål blev läkta
dina sår igenväxta
och dina tårar förtorkat.